Funderingar

Jag har inte uppdaterat bloggen på några dagar men jag har faktiskt inte orkat. Senaste tiden har jag varit super trött och det är flera dagar sedan jag gjorde något med Ibi. Jag hoppas att att det blir bättre nu när jag får läs ledigt från skolan. Jepp i dag var det min sista normala skoldag i gymnasiet, nu är det bara muntliga förhör och studentskrivningarna som är kvar. Det betyder förstås att jag måste skärpa mig och verkligen komma i gång med läsningen nu annars kommer skrivningarna nog inte att gå så bra.
För att inlägget inte skall bli totalt tråkigt lägger jag upp lite bilder som jag har redigerat och lagt text på. Texterna har jag hittat på internet och de flesta är gamla och finns med överallt men jag tycker ändå att de har någon sorts mening.

Dessutom är de här bilderna från sommaren och påminner mig på ett sätt om en lite enklare tid i mitt liv. Just nu känns allt nästan lite hopplöst men det gäller bara att kämpa sig igenom det. Ingen annan än en själv kan fixa ditt liv så som du vill ha det, visst kan man få hjälp på traven men i slutänden måste man alltid ta ansvar för att göra det just till sitt liv så som man vill ha det.
Jag vet hur jag vill att mitt liv skall se ut om några år men jag har ingen aning om vad jag skall göra för att få det som jag vill ha det. Det är väl bara att kämpa på antar jag ingen kommer att bara ge det åt mig. Jag tänker inte ge upp man skall alltid följa sina drömmar så länge de är någorlunda realistiska. Man når kanske aldrig hela vägen dit men kommer man nära så har man ju ändå kommit en bra bit mot sitt mål och kan antagligen vara nöjd med sig själv. Om man har försökt sitt bästa förstås.
Det blev kanske ett långt och jobbigt inlägg men det är mycket tankar som rör sig när man slutar en fas i sitt liv och skall försöka komma på hur nästa fas skall se ut.Jag vet vad jag vill, nu gäller det bara att få det att bli verklighet.

Lite blandat om hästar

I dag började jag skolan först 12.45 och hade tänkt rida Osku före det men beslöt mig för att ta det lugnt hemma i stället. Därför var jag på en kort ridtur med honom först efter skolan. Osku betedde sig bra och jag hade inga större problem med honom.
 Efter ridturen med Osku for jag vidare till Ibi. Där mockade jag hennes box, bytte vattnet och packade hennes hö kassar. När jag var klar med allt arbete väntade jag en stund tills Ibi hade hunnit äta upp sitt eftermiddags hö och tog sedan ut henne på ett litet träningspass. Jag håller på att träna in ett nytt trick, snurra. Det går ganska bra och hon förstår i stort sett vad hon skall göra, nu gäller det bara att minska mängden med hjälper som behövs för att hon skall göra det.
Ett trick som hon i alla fall ha lärt sig och som hon nu använder för att försöka tigga med är att pussa. Om jag står stilla och hon tror eller vet att jag har godis kommer hon fram till mig och ger mig pussar med mulen i ansiktet. Tur att hon är försiktig annars skulle det nog inte vara så roligt.
Godiset som jag bakade i går använde jag i dag under träningen och det fick godkänt. Inte för att jag vet om hon tyckte om det eller om det bara var ätbart, hon är ganska matglad. Skulle det ha smakat illa skulle hon nog inte ha ätit det så någorlunda lyckat måste det ju ändå vara.

Jag tycker om texten på båda bilderna men den på den undre är en av mina absoluta favoriter. Jag har haft en hel del svåra hästar i mitt liv, jag vågar till och med säga att jag har haft mera svåra än lätta. Men det är jag faktiskt väldigt tacksam för eftersom jag tror att jag aldrig skulle ha kunnat lära mig allt det jag nu kan om jag bara skulle ha varit med hästar som gör precis som man vill och inte ställer till med en massa problem. Det är absolut inte så att jag tror att jag kan super mycket om hästar, jag har mycket kvar att lära men utan alla fantastiska häst personligheter som jag har fått äran att arbeta med skulle jag ha mycket mer kvar att lära mig.

Hästgodis

Jag började dagen med att fara och rida med Osku, han var så duktig och snäll i dag. Sedan for jag vidare till nästa stall där jag bestämde mig för att ta en ridtur med Ibi. Ibsan var riktigt duktig, hon var lite nervös när vi gick i väg från stallet men det är helt förståeligt eftersom det säkert är några veckor sedan jag senast red ut med henne. På vägen hem från åker där vi red i dag hoppade jag av och släppte henne lös och till min stora förtjusning så höll hon sig ändå nära mig. Hon lyssnade dessutom på minsta vink av mitt kroppsspråk och jag behövde inte ens stanna helt före hon stannade. Super stolt över lilla tanten!

Helt normal liten tant.(Ibi)

Senare under dagen fick jag lust att baka och eftersom mitt hästgodis håller på att ta slut så blev det två satser hemgjort hästgodis. Det var riktigt roligt men det tar sin tid, speciellt om man som jag vill ha ganska små godisar eftersom de då räcker längre.
När jag tränar med ibi ger jag ganska ofta belöning i form av godis åt henne och vill därför att de är små så att det ryms många i magväskan och hästen behöver inte få allt för stora mängder godis under ett och samma träningspass.
I dag blev det en sats med päron och sirap och en sats med blåbär och honung. Satsen med blåbär var väldigt svår att se när den var färdig gräddad eftersom degen var så mörk redan från början. Jag har länge sökt efter ett bra recept på hästgodis men kommit fram till att alla baserar sig på liknande ingredienser. För mig fungerar det hel enkelt bäst att testa sig fram.

 

Om någon vill veta mer om hur jag gjorde så är det bara att fråga.

Varmblods travare

I dag var jag först och rida med Osku som är en häst som jag brukar rida så ofta jag hinner och vill. Efter det var jag till Ibsan och hade ett litet träningspass på gården. Ibi var riktigt duktig och gjorde mesta dels av tiden precis vad jag ville att hon skulle göra. En ny sak jag gör för att kolla hur bra hon lyder mig är att jag lägger en bom på marken och har henne att stanna med frambenen på ena sida bommen och bakbenen på andra sidan. Efter träningspasset lade jag alla hennes täcken på tillbaka och red en liten tur före jag släppte henne tillbaka i hagen.
En gång under dagen rymde hon medan jag tränade henne men det var hel och hållet mitt fel. Det är viktigt att tänka på vilka signaler man skickar ut och om man vill att hästen skall göra något så måste man också berätta för hästen via kroppsspråk vad det är. Ett minus med att arbeta hästen lös är förstås att ett misstag lätt leder till att hästen rymmer.
Osku är också en före detta varmblods travare precis som Ibi. Båda två är super roliga att ha att göra med och rida, förstås har de båda sina mindre bra sidor men det gör det hela lite mer intressant.
Jag kan inte förstå varför man inte skulle tycka om varmblod eller före detta travare ingendera betyder att hästen skulle vara sämre men ofta får man den känslan av andra häst människor. Enligt min erfarenhet är varmblodet den perfekta hästen, det är klart att alla säkert inte är lika trevliga som de jag har träffat men det finns jobbiga hästar av alla raser.
Varmbloden är så känsliga, alerta, energiska och de visar ofta öppet vad de tycker om det man gör mot dem. Visst kan det vara jobbigt med en häst som protesterar varje gång det gör lite ont någonstans eller någonting känns lite obehagligt men enligt mig är det bra för då vet man om att det. Hästar som inte visar så mycket när det först börjar göra ont har ofta ett mycket större problem när den till sist visar det och skulle man ha vetat om det tidigare skulle det ha varit lättare att göra någonting åt det. Varmbloden blir också lättare rädda och stressade men det går ofta ganska lätt att lugna ner dem medan hästar som är svår skrämda är jätte svåra att lugna ner när de en gång blir rädda. Det som kanske är deras minus är deras outtömliga mängd energi. Varmbloden kan vara jobbiga att ha att göra med om de inte får sin motion och det känns nästan som om ju mer man gör med dem desto mer energi har de. Dessutom verkar det som om de kan fortsätta springa fast de redan är andfådda och svettiga medan andra hästar oftast vill sluta. Jag har åtminstone aldrig fått ett varmblod så trött att det inte springer mer.
Allt det jag skriver är min personliga åsikt och det baserar sig på min erfarenhet och det stämmer säkert inte för alla.

Första inlägget

Hej. Här tänkte jag skriva lite om hur jag tränar min sköthäst och vilka framsteg hon gör. Främst har jag tänkt att den här bloggen kan fungera som minne åt mig själv, var jag har börjat och hur långt jag har kommit. Om någon är intresserad är det klart att jag kan skriva mer om hur man tränar men antagligen är det inte så många andra än jag själv som kommer att läsa det här.
Okej den här videon visar ungefär var vi är nu, Ibi har gjort vissa framsteg sen den filmades men ganska bra visar den vår nivå för tillfället.